Denna uppsats utgÄr frÄn tre texter av Torbjörn TÀnnsjö och tittar pÄ huruvida kollektiv kan sÀgas vara ansvariga för handlingar som de utför, samt om det ens finns nÄgot sÄdant som kollektiva handlingar..

Bakgrund: Psykisk ohÀlsa Àr ett av de största folkhÀlsoproblemen i vÄrt samhÀlle. Personer med psykisk ohÀlsa har ökad sjukdomsfrekvens nÀr det gÀller somatiska sjukdomar och sjuksköterskan kommer att möta symtom pÄ psykisk ohÀlsa i de flesta former av hÀlso-och sjukvÄrdsverksamhet och inte bara inom den psykiatriska vÄrden. Sjuksköterskan har i kraft av sin yrkesroll ett ansvar för att se till hela individens hÀlsotillstÄnd, bÄde pÄ det fysiska och det psykiska planet. FrÄgan Àr om sjuksköterskor som arbetar inom andra specialiseringar Àn de psykiatriska upplever att de har kompetens och utrymme för att göra detta. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom somatiskt inriktad sjukhusvÄrd upplever att vÄrda patienter med psykisk ohÀlsa.

Denna uppsats behandlar offentlighetsprincipen, allmÀnna handlingar och elektroniska medier i allmÀnna handlingar. Offentligheten i Sverige Àr vÀldigt stark och offentlighetsprincipen skyddas i grundlagarna. För att veta hur elektroniska medier ses i allmÀnna handlingar mÄste det först ges en överblick vad offentlighetsprincipen Àr och vad som anses vara allmÀnna handlingar. Jag har Àven belyst lagrum som Àr av vikt för att förstÄ sammanhanget mellan dessa och lagstiftningen. Offentlighetsprincipen Àr en grundsten i det svenska samhÀllet och den ger svenska medborgare rÀtt att ta del av information och fÄ insyn i offentliga verksamheter.

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt vÀgledare bemöter personer med psykisk ohÀlsa samt pÄ vilket sÀtt dessa ger stöd för att hjÀlpa individen att gÄ vidare till sysselsÀttning. Dessutom vill vi undersöka pÄ vilket sÀtt personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet och stödet vid vÀgledningssamtal. Arbetet utgÄr utifrÄn tvÄ perspektiv för att fÄ en sÄ bred bild som möjligt om bemötande samt stöd vid vÀgledningssamtal med personer som lider av psykisk ohÀlsa. Detta Àr av intresse för oss dÄ psykisk ohÀlsa ökar och Àr idag det nÀst största hÀlsoproblemet i Sverige. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat tre vÀgledare som i sin profession möter personer med psykisk ohÀlsa och tre personer som lider av psykisk ohÀlsa.

Bakgrund: Arbetsmiljo?verket menar att en av tio svenskar a?r utsatta fo?r mobbning pa? sin arbetsplats. Forskning visar a?ven att det a?r vanligast i ha?lso- och sjukva?rden, framfo?rallt bland sjuksko?terskorna. Syfte: Att sammansta?lla kunskap om sjuksko?terskors erfarenheter av kra?nkande sa?rbehandling mellan kollegor pa? arbetsplatsen.

Tidigare forskning talar om förutfattade meningar, okunskap, rÀdsla m.m. hos somatisk vÄrdpersonal och om patienter som kÀnner sig avskrivna frÄn den somatiska vÄrden med att det Àr den psykiska ohÀlsan som Àr orsak till de fysiska symtomen. Psykiatrins vÄrdpersonal upplever problem med att vÄrda den fysiska hÀlsan hos patienten, dÄ deras specialitet Àr den psykiska hÀlsan.  Syftet med denna studie Àr att beskriva hur patienter med allvarlig psykisk ohÀlsa erfar den somatiska vÄrden och psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av ansvar relaterat till psykiatripatienternas fysiska hÀlsa. Studien bygger pÄ nio semistrukturerade intervjuer, varav fem intervjuer med patienter och fyra intervjuer med psykiatrisjuksköterskor.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Bakgrund: Trots att psykisk ohĂ€lsa Ă€r vanlig bland befolkningen, förekommer det fördomar och myter om personer med psykisk problematik. Personer med psykisk ohĂ€lsa har ökad förekomst av riskfaktorer i sin livsstil, men fĂ„r trots detta inte samma uppmĂ€rksamhet och behandling vid somatisk sjukdom som övriga. DĂ€rför Ă€r det av stor vikt att sjuksköterskor har förmĂ„ga att bemöta personer med bĂ„de psykiska och fysiska problem och göra dem delaktiga i vĂ„rden. Ökad förstĂ„else för bemötandet av personer med psykisk ohĂ€lsa inom somatisk vĂ„rd kan bidra till att förbĂ€ttra omvĂ„rdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för hur sjuksköterskor inom somatisk vĂ„rd bemöter personer med psykisk ohĂ€lsa.

Arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa Àr idag ett vÀxande folkhÀlsoproblem och en orsak till att lÄngtidssjukskrivningar ökar dramatiskt, vilket innebÀr en stor samhÀllsekonomisk kostnad. Syftet med denna kvalitativa studie, dÀr fyra personer intervjuades, var att undersöka hur arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa upplevdes och via bakomliggande faktorer vÀcka reflektioner över preventiva insatser i samhÀllet. I resultatet framkom tydligt att organisationsförÀndringar, resursbrist och stegrade krav var centrala orsaksfaktorer till att individerna successivt tömdes pÄ livsbejakande kÀnslor genom en maktlöshet och brist pÄ ÄterhÀmtning. Vilket tog sig uttryck i fysiska, psykiska och sociala problem. För att bromsa problemet krÀvs en utökad forskning inom sjukfrÄnvaro och intervention.

Syftet med den hÀr kandidatuppsatsen har varit att studera vilken legal status tentamen och tentamensvar samt elev- och studentbetyg har i svensk rÀttstillÀmpning med hjÀlp av frÄgorna Àr tentamen och tentamensvar allmÀnna handlingar samt Àr elev- och studentbetyg allmÀnna handlingar? I uppsatsen har den traditionella juridiska metoden tillÀmpats. Utredningen visar att tentamen samt tentamensvaren av KammarrÀtten i Stockholm definierats som offentliga allmÀnna handlingar först efter att tentamen slutförts, eftersom de omfattas av provsekretess. Av de rÀttsfall som redovisats i uppsatsen kan konstateras att betygsdokument de facto Àr allmÀnna handlingar. För friskolor gÀller dock att betygen blir allmÀnna handlingar först nÀr betygen nÄr kommunen..

BAKGRUND: I vÀrlden rÄder oroligheter, mÀnniskor tvingas fly frÄn sina hemland och under Är 2007 var det 67 miljoner mÀnniskor som flytt sitt land. Att tvingas fly frÄn sitt hemland kan vara en tillrÀcklig orsak till att utveckla psykisk ohÀlsa. Dessa mÀnniskor behöver stöd frÄn hÀlso- och sjukvÄrden. OmvÄrdnadsteoretikern Leininger beskriver transkulturell omvÄrdnad som att med respekt för varje individs kultur anpassa omvÄrdnaden. SYFTE: Att belysa stödfaktorer av betydelse för flyktingar med psykisk ohÀlsa.

Föreliggande studie undersöker fysiska aktivitetsvanor och psykisk hÀlsa hos gymnasieelever i Äldrarna 18-19 Är. Syftet med studien Àr att undersöka relationen mellan karaktÀren och mÀngden av utövad fysisk aktivitet och sjÀlvupplevd psykisk hÀlsa hos urvalsgruppen. Studien Àr av kvantitativ karaktÀr och datainsamlingsmetoden som anvÀnds Àr en enkÀtundersökning som bygger pÄ de validerade enkÀterna International Physical Activity Questionaire ? Short Form (IPAQ-SF) och The 12-item General Health Questionaire (GHQ-12) samt ett antal, av undersökningsledarna, egenformulerade frÄgor vilka berör karaktÀren av den fysiska aktiviteten, biologiskt kön och boendeplats. Insamlad data bearbetas i statistikprogramet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och resultatet diskuteras och analyseras utifrÄn tidigare forskning inom omrÄdet samt utifrÄn Bourdieus teori om habitus. Inga signifikanta samband mellan karaktÀren eller mÀngden av utförd fysisk aktivitet och psykisk hÀlsa kan konstateras i urvalsgruppen.

Bakgrund:PartnervÄld, i synnerhet mÀns vÄld mot kvinnor, har genererat stor uppmÀrksamhet i Sverige och pÄ senare Är har Àven kvinnors vÄld mot mÀn uppmÀrksammats. Forskningen Àr oenig betrÀffande mÀn och kvinnors utövande samt utsatthet för partnervÄld. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka huruvida könsskillnader förelÄg vid partnervÄld. Detta gjordes med fokus att undersöka förekomsten av vÄld, missbruk och psykisk ohÀlsa hos misstÀnkta mÀn och kvinnor samt förekomsten av missbruk och psykisk ohÀlsa hos mÄlsÀgande mÀn och kvinnor.Metod:SextioÄtta polisanmÀlda Àrenden av partnervÄld i VÀstra Götalands lÀn undersöktes för perioden 2008-12-01 ? 2011-12-31.

Att drabbas av psykisk ohÀlsa innebÀr ofta en vardag som kantas av svÄrigheter. Livet kan upplevas som en börda och de vardagliga sysslorna blir svÄra att klara av. Att som sjuksköterska möta och vÄrda dessa patienter Àr en viktig del i arbetet. Detta möte ska bygga pÄ respekt och öppenhet. Syftet med denna studie Àr att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med psykisk ohÀlsa.